Filmfestivalen 2011

Organmelodram från GBR

Regi: Mark Romanek

Kath, Tommy och Ruth växer upp på internat på engelska landsbygden på 1970/80-talet. Snart får de reda på sitt syfte i livet.

Till en början verkar det vara en förviss mycket välskriven och välspelad, men dock helt vanlig växa-upp-på-internat-och-vara-vänner-för-livet-i-vått-och-torrt-film som man redan har sett en miljard gånger. Men historien tar en högst oväntad vändning, och inget är sig längre likt. Förutom att Andrew Garfield och framför allt Carey Mulligan i vanlig ordning är görbra.

5 porträttlika barnskådespelare av 6

Matumentär från BOL

Regi: Fernando Martínez

Ett försök i slutet av 1990-talet att etablera McDonald’s i Bolivien håll bara i några år. Den traditionsfyllda gatumaten behöll sitt starka grepp om lokalbefolkningens snabbmatpreferenser, och burgarna och frittarna fick aldrig något fäste.

För mig, som för en dryg vecka sen var just i Bolivia, var det intressant att se de dignande gatustånden, men jag tror att andra, utan denna koppling, får svårare att hålla intresset uppe. Det är en snygg ingress och festivalens schuckraste eftertexter, men intervjuerna går på tomgång, och största behållningen blir efter ett tag den nästan komiskt dåligt översatta textningen.

3 McSaltaña av 6

Vågspel från PNG

Regi: Briar March

Ön Takuu i Papua New Guinea är bara någon meter hög, och ända sedan början av nittiotalet har de ca 400 lokalinnevånarna märkt av hur havet sakta stiger, med ökad erosion och saltvatten i odlingarna till följd. Snart måste man ta beslut om huruvida man ska stanna kvar på den sjunkande ön eller evakuera.

Genom utvalda öbor får man inblick i livet på ön. Konflikter uppstår eftersom folket är fattigt, kontakt med omvärlden sker endast via den båt som kommer ett par gånger om året, somliga tror att bibelgud kommer fixa allt, regeringen står handfallen och forskarna som efterfrågats i många år precis har anlänt. Det är en väckarklocka för hur vi behandlar vår planet, men den ringer när det redan är för sent. Intresseväckande, men inte så att man beställer första bästa biljett till Papua New Guinea för att hjälpa till.

3 tarorötter av 6

Oknyttkomedi från NOR

Regi: André Övredal

Tre universitetsstuderande följer en man de tror är tjuvjägare av björn för att göra en dokumentär. De blir minst sagt mäkta förvånade när de finner att han är faktiskt är Norges enda certifierade trolljägare och -skötare.

Jämförelsen med Cloverfield och Blair Witch Project är oundviklig, men där de filmerna satsar på panik och skräck, väljer Trolljegeren en mer komisk stig. Att trolljägaren måste fylla i ett formulär efter varje trolltrofé och rapportera till statliga norska trollstyrelsen är ett kul inslag. Otto Jespersen som den sammanbitne jägaren är utsökt och det handhållna fotot ger närvarokänsla. Dessvärre är man inkonsekvent inom filmens ramar: Är troll bara (förvisso ovanliga) djur med en brutal överkänslighet mot solljus, utan övernaturliga egenskaper, och i så fall, varför kan de känna lukten av och bli aggressiv mot kristna? Hursomhelst, det är en kul och välgjord film med schyssta specialeffekter.

4 polska björnhandlare av 6

Tvillingsjäladrama från SWE

Regi: Anders Grönros

14-åriga tvillingarna Cilla och Tina är lika på många sätt, olika på andra, och de älskar varann som bara syskon kan. Men Cilla dör, och det är som att halva Tina dör med henne, och hon måste lära sig att leva med sin saknad.

Anders Grönros är en mycket skicklig personregissör, eller så är tvillingarna Midfjell, som spelar Tina och Cilla, extremt talangfulla skådespelare, ty det slår gnistor om deras prestation. Välkomponerad och skickligt berättad historia, trovärdiga karaktärer, bra musik, skratt och gråt om vartannat. Dramatiskt utan att bli bombastiskt, igenkännande utan att bli klyschigt. Kanske lite lång, med Return of the King-syndromet (för många slut), men det är nog enda invändningen mot denna mycket gripande film.

5 krossade ting av 6

Dårdramedi från FIN

Regi: Arto Halonen

Anna tas in på mentalsjukhus i 1940-talets Finland, och får för sig att hon är prinsessa.

Med vackert foto och en karismatisk Katja Küttner kommer man långt, och visst är det småkul och emellanåt ganska dramatiskt. Men att hon är en älskvärd knäpplund räcker inte för att bära en hel film, och efteråt är Prinsessa ganska lättglömd.

3 sommarscener av 6

Kostymkomposition från FRA

Regi: René Féret

Wolfgang hade en likaledes begåvad storasyster, men att en kvinna skulle kunna spela fiol var otänkbart i 1700-talets Europa, och att hon skulle få komponera, än mer så.

Med skickligt skådespel och väl uppbyggd dramaturgi berättas historien om Anne-Marie Mozart, Nannerl kallad, hennes vänskap med franska prinsessan Louise, hennes kärlek till den franske kronprinsen och hennes lekfulla rivalitet med lillebrorsan Wolfgang. Det är dramatisk, roligt och förstås kryddat med mycket bra musik, och scenerna när hon klär ut sig till man för att få samtala med kronprinsen påminner om samtliga av Shakespeares komedier.

4 menuetter av 6

Anstaltaction från CAN

Regi: Kim Chapiron

Till en ungdomsanstalt i Montana anländer tonåringarna Angel, Butch och Davis. Det är hårda bud för att klara sig, men vänskap och lojalitet kompletterar våldet och umbärandena.

Det känns realistiskt och äkta. De vanligaste klyschorna, som korrupta fängelseföreståndare och überbrutala plitar, undviks, och huvudkaraktärerna ges dimensioner sällan förekommande i anstaltfilmer. Det är rått och brutalt, om än en smula förutsägbart. Klart sevärd.

4 ekivoka målningar av 6